Vi valde att göra en baddamm, eller swimmingpond som en del kallar det för och att dokumentera detta.
Sammanfattning av projektet:

Vi valde att göra en så stor damm som det gick på vald plats och anlitade Solby-maskin i Insjön att utföra grävningen. Uppskattningsvis så är dammen 70 kubikmeter i volym och det är inget man gräver för hand. Till reningen av dammen använde vi fyllnadsmassorna för att skapa en förhöjd extra damm som innehåller växter grus som biologiskt renar vattnet. 

Innan detta projekt har vi haft en mindre pool på 20 kubikmeter som vi renat mekaniskt med sandfilter och klorerat via ett klorverk. Vi har också akvarium där vi sköter vattenkvaliteten med mekanisk/biologisk rening så viss erfarenhet finns av vattenvård. Vi ville dock testa att helt rena biologiskt denna gång.

Det här är ett äkta "learning by doing" projekt.

Innan vi började detta projekt hade varken jag eller min fru en endaste aning om dammar. Än mindre visste vi om baddamm och biologisk rening. Det här är ett äkta "learning by doing" projekt vi gör tillsammans och konsulterar internet gällande teknik och lösningar.

Bygglov

Det gäller olika regler i olika kommuner gällande bygglov och bygganmälan. Leksands kommun kräver det inte. Andra kräver antigen bygglov eller bygganmälan. På en del ställen skall situationsplanen ändras om man lämnar massorna permanent på gården så som vi gjort med reningsdammen. Vissa kommuner kräver inhägnad av dammen andra inte. Kontrollera med just eran kommun innan arbetet startar. 

Förarbetet

Börja planeringen av dammen med att måtta ut var du vill ha dammen och märk upp med pinnar eller stenar i den form du vill att slutprodukten skall vara. Passa på att låta måtten sjunka in en stund innan beslutet för grävning tas. Vi planerade först en mindre yta att gräva på än vad slutresultatet blev. Det skulle ha sett fjuttigt ut med det första förslaget kan vi konstatera så här i efterhand.

det en utmärkt idé att märka ut

När måtten och formen är överenskommen med alla inblandade är det en utmärkt idé att märka ut (pun intended) området med märkfärg. Finns på de flesta bygghandelsfirmorna runt om. Om ni som vi, låter en firma gräva så blir de jätteglada att ha linjer att följa var grävning respektive tippning skall ske.

Gräva och åter gräva. Vi anlitade, som tidigare nämnt, en grävfirma som gjorde "hålet" åt oss och när de ändå var på plats fick de ta bort 6 gamla stubbar i varierande storlek som stört intrycket av trädgården. Vi använde oss av massorna från hålet att skapa reningsdammen och vi kan konstatera att det blir en hel del massor av cirka 70 kubikmeter.

Nedan hittas bilder från grävningen

Nu har dammduken och tekniken kommit. 

Nedan är det några filmsnuttar men de verkar inte visas i mobiltelefoner, så kolla våran Facebook istället om inget syns: Dammbygget på Facebook

Huvuddammen

Våran huvuddamm är en ganska okomplicerad historia. Den är två meter djup i djupdelen och har en skarp sluttning från det vi vill kalla "strand". "Stranden", den jättegrunda delen utan gräs, kommer att fyllas med fin sand. Sluttningen är till för att man skall kunna gå ner i dammen på ett smidigt sätt. Nedan ser ni när vi börjar lägga skyddsduk.

Ett tips från oss när det kommer till att lägga fiberduken, eller skyddsduken som det egentligen är, är att tejpa ihop skarvarna. Lägg gärna tyngder på också eftersom blåsten kan ställa till det mycket.

dammattan & Dammduken

Börja med att lägga ut en dammatta av filt eller geotextil som skydd åt dammduken. Detta för att växande, närliggande rötter och stenar inte skall punktera gummit i dammduken. Dessa finns i olika tjocklekar eller vikt per kvadratmeter som den vanligaste benämningen är (140 g / m² te.x.). Desto tyngre, desto tjockare. Välj tjocklek efter underlag. Vi har till största del sand och sandblandad lera i våran grop så vi kunde välja en tunnare skyddsmatta då vi inte har sten i marken. Välj tjockare om det är mycket rötter och annat vasst material i gropen.

Nu är det dags för dammduk. Vi valde en EPDM duk då denna är mer följsam än PVC dukarna. PVC kostar dock ungefär hälften av vad en EPDM gör men håller i snitt bara en tredjedel av tiden mot en EPDM duk. En smaksak vad man väljer. 

Hur räknar man ut åtgången av duk och matta då? Om du är lite "wild and crazy" och beställer innan du grävt så tar du de tänkta längd, bredd och djupmåtten och multiplicerar djupet med 3. Enkelt va? Ok, så här ser den formeln ut. Tänk dig en liten damm 2 x 3 meter på ytan och ett djup på 1 meter. Räkna i 3 steg. Börja med: 2 + (1 x 3) = 5 och sedan 3 + (1 x 3) = 6. Nu är det bara att addera ihop detta till 5 + 6 = 11 och detta ger hur många kvadratmeter duk du kommer att behöva. Alltså minst 11 kvadratmeter. Observera att jag i detta exempel inte tar hänsyn till eventuell kant för växter som kan vara bra att planera för och att hela alltet beror på vilken form just din damm skall ha. Formeln duger till dammar med upp till en meters djup och en skapligt kubisk eller rektangulär form.

Den bästa metoden för att räkna ut storleken på är med ett snöre/rep efter att gropen är grävd. Denna metod är den vi använde. Fördelen är att du i lugn och ro kan planera och laborera med dammens storlek då ytan som skall täckas har en tendens att bli betydligt större än man tänkt sig innan. Efter grävningen la vi helt enkelt ner ett långt rep som följde konturerna på den bredaste delen och sedan konturerna av den längsta delen. Vi mätte sedan bara repet med måttstock och lade på 2 meter för odlingshylla. En extra meter per sida. Vi har tänkt cirka 60 centimeter odlingskant runt dammen och sedan en 90-graders vinkel upp mot marken, som ett "L" kan man säga. Vi har även måttat in för reningsdammen, vattenfallet och den lilla bäck som skall utgöra utflödet och återflödet till huvuddammen. För oss gick det åt 100 kvadratmeter duk/matta.

Nu fick vi duken på plats. Den väger dock 200 kg och inte 140 som jag räknade till lite för snabbt innan filminspelningen. Erik är våran 9-åring och en fjäderviktare. Dammduken är 12 x 15 meter.

Ett annat tips i detta är när du får duken hoprullad så försök räkna ut vad som är kortsida och långsida. Vi missade detta och med chansen 50% att göra fel, så gör man fel. Vi fick alltså vända på 200 kg dammduk 45 grader...

Reningsdammen

En reningsdamm är en damm vars uppgift är just att rena vattnet. Den bör göras mellan en halv till en meter djup och fyllas med lavasten, grus, sten och växter. Stenen och gruset filtrerar bort partiklar. De tar även hand om de alger som UV-filtret inte hinner att ta. Växterna suger upp nitrater och fosfater som finns i vattnet. "Avfallet" från dammen är vad växterna lever av och de ger tillbaka syre och ett klart vatten. Tumregel vid trädgårdsdamm är att halva skall vara täckt av växter då cirkulationen ofta är låg. En baddamm däremot bör ha högre cirkulation och en reningsdamm där lavasten och grus hjälper till med reningen. Räkna dock med att en stor del av ytan i reningsdammen blir växtzon.

Pumpen ställdes i ordning genom att borra upp hål i en större hink.

storstenen har anlänt

Från Hellkvist grus i Gagnef köpte vi ett lass med natursten för att hålla dammduken och för att pynta med. 

Tekniken - pump och uv-filter

Nu börjar den beställda tekniken att ramla in. En cirkulationspump eller en vattenfallspump som det egentligen är, anlände idag. Ett måste i ett sådant här projekt. Inhandlades på Dammtrivsel och pumpar upp till 29 kubikmeter vatten i timmen. Vi valde en pump med reglerbar hastighet då det för tillfället är lite oklart hur stor mynningen till vattenfallet kommer att bli. Vi håller som sagt på att klura på vad som är bästa lösningen. Vatten i en baddamm bör kunna cirkulera med ungefär en tredjedel av huvuddammens volym per timme för att hålla vattnet fräscht och klart. Det finns ganska många pumpar att välja på ute på marknaden. Värt att tänka på är att högströmspumpar (230 volt och uppåt) absolut inte skall monteras i en baddamm då eventuella elfel innebär direkt livsfara. Väljer man en sådan skall pumpgrop utanför grävas och användas. Vi valde en 12/24-voltspump eftersom vi inte ville göra en pumpgrop eller använda en sugande pump.

Mer som hör rening till är ett UV-filter. Monteras på pumpslangen och tar bort mycket alger ur vattnet. Riktlinjen för UV-filter kan sägas vara en watt per kubikmeter vatten. Vi beställde ett 55 watts UV-filter. Lite i underkant, men priset gjorde att vi stegade ner lite. Att välja UV-filter är spännande då det finns flera varianter. Det finns vanliga UV-filter. Sådant vi beställt. Det finns självrengörande. Det finns jättestora och väldig små. Det finns också vattenpumpar med detta inbyggt. Våran erfarenhet från akvarieskötseln är att separera alla enheter. Alltså ha en sak för en funktion. När, inte om, utan när till exempel UV lampan går sönder som det gjorde i vårat ytterfilter så kostar det väldigt mycket för att enbart få en märkesspecifik UV lampa till ett ytterfilter. Jämförelsevis så kostade en separat UV enhet mindre. Men detta är en smaksak. Allt-i-ett prylar ger mer utrymme till annat.  

Värt att nämna så har vi i detta läge även tagit höjd, utrymmesmässigt, för att kunna koppla in ett flödesfilter om reningsdammen inte skulle räcka till.

Lavasten till reningsdammen.

Beställde precis ett ton med lavasten från Snabbgrus i Malmö att ha som rening. Den porösa stenen lämpar sig utmärkt som sista steg i reningen och är porös nog att husera växternas rötter. 

Fylla vatten

Ett evighetsprojekt kan man tycka om man skall använda en trädgårdsslang. Vi gjorde det ändå. Beräknad volym på dammen är 70 kubikmeter och sen tillkommer 10 kubikmeter reningsdamm. De 70 000 liter vatten vi tappat från en vanlig vattenutkastare via vanlig hederlig trädgårdsslang tog ganska precis 50 timmar att få ut.

I planeringsstadiet kontaktade vi först Dala Vatten & Avfall som har just vattenhanteringen här i byn, men de kunde inte köra ut tankbilar med vatten åt oss men tipsade om räddningstjänsten. De kunde ta på sig uppdraget. Dock kan Leksands räddningstjänst "bara" ta 10 kubikmeter per tank och räknar vi åkning till och från stationen och oss inklusive ca 30 minuters tömning och ca 30 minuters fyllning så hade de fått hålla på en arbetsdag. Då behövs deras tankbil bättre i beredskap.

Omgivningen

Trädäck och sandstrand

Växter

Det blir några plantor också

Hålla rent i dammen

Skimmer och håv.

Underhåll

Gör rent pumpen varje höst eller vid behov.

Tid och pengar

De vanligaste frågorna vi får är inte helt otippat vad det kostar och hur lång tid det tar. Vi kan ju börja med att säga att detta är inget inslag från "Äntligen hemma" när Martin Timell slänger ihop en komplett friggebod på 30 minuter. Låt allt ta tid! Planera, budgetera och ta offert är vad vi kan tipsa om. Tänk ut vad du kan göra själv och vad du vill ha hjälp med. Planera var och hur stor damm du vill ha under vinter- och vår-säsongen. Låt allt mogna. Låt dig inspireras av andra. Rita upp och skissa. Ta hjälp av våran erfarenhet för att plocka ihop allt materiellt som pump, filter, duk och så vidare. Tänk efter vilken utsmyckning ni vill ha. Vi valde stenbeläggning för att det smälte bäst in i våran trädgård. Ta en titt på de länkar vi har nedan från de företag vi anlitat och handlat ifrån. Jämför priser, men inte i all oändlighet. På internet finns det många bra shoppar för detta ändamål, men tänk även på dina lokala förmågor. Oftast är det inte dyrare att gå till en lokal firma för denna typ av utrustning. Vi valde internetshopping då vi inte har någon lokal dammbutik i närheten. Detta kommer inte att handla om kronor och ören utan fokusera på de stora posterna så som dammduk och dammatta. Ta in offerter från lämpliga företag som utför det du inte kan eller har tid att göra för inse att man orkar och hinner inte allt på egen hand. Mycket kan göras för egen maskin men nödvändigtvis inte allt. Tro inte heller att ett påbörjat dammprojekt någonsin blir klart. Man kommer alltid på nya idéer, förbättringar och kompletteringar.

Någonstans läste vi att en baddamm och en pool i motsvarande volym, vattenmässigt, skulle kosta lika mycket i slutändan men att en baddamm är billigare i drift och skötsel. Sant/falskt? Tja, hur långt är ett snöre? Våran uppfattning är att vi la ut ungefär en tredjedel av vadmotsvarande pool skulle kostat. Men vi jämför ju äpplen med päron här.

Vett & ETIKETT

Vad menar de med detta då? Jo, har ni en lokal butik eller entreprenör som ni kan tänka dig använda i erat projekt, använd er av denna hela vägen och var lojal. Det är allt för vanligt att man går till den lokala butiken och får tips och råd om allt och sedan springer iväg och inhandlar allt på internet istället. Stöd och värna det lokala! En liten uppmaning bara. Men jämför priserna. Det går alltid att försöka pruta och göra en bra deal.

Känns det lite "skenheligt" när vi handlar merparten av våra saker på nätet? Kan jag också tycka, Teknik och dukar från Önnestad och Sandsjöfors. Lavasten ända från Malmö. Vilken grej. Men som vi har skrivit tidigare. Vi har ingen lokal aktör för dessa varor och i de kvantiteter vi behöver. Lavastenen gick som bäst att få i 10 kg säckar lokalt. Jag beställde 1000 kg i bulk, 

kontakta oss

info@necropolis.se

Torgvägen 6, 793 41 Insjön


© Copyright Dammbygget